Ängesbyn
Känner mig alltid lite illa till mods när jag kommer därifrån, Det var så trevligt.. God mat, Bra stämning.. Jakob spelade dragspel lika imponerande som vanligt, Sofia var trevlig, Julia helt söt.. Pappa & Anna på bra humör.. Berättade massa gamla roliga historier om saker som hänt. Alla syskonen spelade fotboll, Jag gungade med Julia, Vi såg film.
Jag är inte direkt avundsjuk men jag fattar inte.. Varför fick inte jag ta del av den familjen... Varför var allting så annorlunda när vi var små.. Bara skrik å bråk, Allt man gjorde var fel och utan värde.. Man blev över huvudtaget inte sedd.. Nu är det så annorlunda.. En enda stor lycklig perfekt familj. Är det bara så det verkar nu när man ser det utifrån ? .. Eller har allt verkligen förändrats så mkt till det bättre. Jakob & Sofia blir skjussade varje helg till sina springtävlingar.. Dom får gå i alla sporter de vill.. Dom får sina gitarrer,pianon,synthar,elgitarrer,dragspel.. Allt dom vill göra uppmuntras och stödjs, Allt dom pekar på får dom. Medans man själv inte fick prova nånting.. Man kunde inte ens få 10 kr till bussen för "Jag har väl förfan viktigare saker att lägga mina pengar på än dig"
Ja jag är nog lite avundsjuk ändå, Varför fick inte jag vara med i familjen och varför fick aldrig jag vara barn.
