Fredag
Hej bloggen !
Du har visst blivit lite åsidosatt här på senaste men nu har jag all tid i världen (nåja) att knåpa ihop några rader. De är nämligen så att jag är hemma sjuk för tusende dagen i rad.. Sist jag jobbade var för en hel vecka sedan !
Förra Lördagen var jag ledig pga begravningen, Jag har inte nämt något om den här men det var en väldigt fin och personlig begravning. Ett hav av blommor och en ordagrant fullsatt församlingsgård. Det var en bra präst, Inget prat om gud utan bara om Henrik, livet och döden. Tanja sjöng jättefint och solen sken som aldrig förr under gravsättningen. Jag tycker det känns lättare nu, När man har fått ta avsked och med egna ögon fått se kistan sänkas ned. Även om det fortfarande är svårt att förstå så hjälpte det åtminstone litegrann.
Bilden är tagen från "Tillminneav-sidan"
På Söndagen var jag sjuk, Måndag-Tisdag var jag ledig men fortfarande så sjuk att jag missade uppropet på skolan. På Tisdag mådde jag bättre och var på en rolig Shoppingresa till Haparanda & Finland med min kära kusin. Trodde att jag skulle orka jobba på Onsdagen men vart sjukare än ever under natten och fick åka till läkaren istället.. Det visade sig att jag hade akut bronkit/luftrörskatarr dvs infekterade luftrör så det förklarar ju varför jag hostat 100 gånger i minuten och knappt kunnat andas. Pencillinkur på det och hemma Torsdag/Fredag oxå. Men på Söndag då jävlar ska det jobbas ;)
Jag har alltså ägnat veckan åt att göra så lite som möjligt och försökt bli frisk. Håller på och räknar lite Matte varje dag och ska ta mig en liten pluggarstund nu oxå :) Men nu vet ni iaf att jag lever och vad jag gör !
I Skolbänken
Som ni kanske läst här på senaste så har jag gått i lite framtidstankar gällande studier. Mer eller mindre har jag bestämt mig för att OM jag skulle vidareutbilda mig blir det till Lärare eller Socionom och för båda dem är Matte B ett grundläggande krav vilket jag inte har läst. Så jag tänkte att oavsett hur jag gör är det ju bra om jag har det..
Var på möte med Syon på Lapplands Lärcentra i Pajala igår och väl där var det ju inte så jävla enkelt som jag hade trott typ att man läser upp dem ämnen man vill ha högre betyg i utan många kurser finns inte kvar längre, vissa har helt bytt skepnad och sen krävdes det att man saknade kunskap i ett ämne eller nåt sånt där för att alls få läsa det.
Nåja.. Nuförtiden heter det visst inte Matte A & Matte B osv utan nu finns det Matte 1b som jag ska läsa för att komma igång lite (Motsvarar ungefär det gamla Matte a fast på en högre nivå och inga repeteringar utan man ska typ kunna det man lärt sig på gymnasiet) det planerar jag att klara av i år och sedan läsa Matte 2a efter nyår.
Får väl börja med det och se hur det går, Känner jag att jag hinner och kan läsa mer så ska jag ansöka om vilka fler kurser jag kan läsa för att höja själva poängen på alla mina sammanlagda betyg.
Jag var faktiskt på Arbetsförmedlingen igår också för att höra hur man ansöker till Lastbilschaufförsutbildningen som finns här i Korpis men där var det då blankt Nej. Man måste vara arbetslös för att ens få söka in dit. Crap.
Så ungefär såhär känns det i min hjärna just nu. Lite nervöst att börja plugga igen och speciellt Matte som är så jäävla tråkigt :)
Hösten är kommen
Förra veckan var det riktigt varmt och strålande sol. Nu är det helt plötsligt kolsvart ute och kallt på kvällarna, det har regnat hela dagen och man börjar se gula löv på träden här och där. Hösten har alltid varit min favoritårstid men nu börjar det vara så att det varenda höst händer en massa tråkigheter och det i samband med mörker och kyla gör bara att jag snart inte kan sammankoppla det med nåt positivt. Typiskt.
Jag har iaf beställt en vinterjacka jag tyckte var himla fin och en stickad tröja för det blir man ju alltid sugen på när det blir höst.
Upp och ner
Imorgon är det en vecka sedan den hemska olyckan och jag känner mig trött.
Sömnen har blivit väldigt lidande då man drömt och funderat mycket. Alla tankar som snurrar i huvudet under dagtid tar också mycket energi.
Det handlar inte bara om det hemska faktum att en väldigt väldigt fin människa fått sätta livet till utan hela den här händelsen kom för mig som en stor chock och ett abrupt uppvaknande. Plötsligt inser jag att varken jag eller dem jag har i min närhet är odödliga.. Jag verkar ha levt i någon slags bubbla som trott att det bara händer andra. Jag har aldrig förlorat en vän eller en familjemedlem där inte döden varit en befrielse ifrån ålderdom och sjukdom. Jag jobbar i stort sett med döden i närheten hela tiden men när det händer en ung, frisk och glad människa som man dessutom känner och kommer sakna så är det något helt annat.
Tankar börjar snurra som att när händer det nästa gång, vem står på tur, tänk om någon i min familj dör, vad hade jag tagit mig till om det hade varit Emil. Jag är inte själv rädd för att dö men jag är livrädd för att andra ska göra det. Jag har alltid haft separationsågest och svårt för avsed och farväl men att få det svart på vitt.. Att det kan hända vem som helst när som helst.. Man kan träffa en människa en dag och dagen därpå är dem borta för evigt. Det är en skrämmande tanke.
Djupa tankar en fredagskväll. Kanske dags att gå och sova. Vi har varit i pajala idag och imorgon kommer en kompis till Emil hit och då blir det surströmming för hela slanten :)
När något som inte får hända, händer
Vi satt vid köksbordet och pratade, skrattade och hade trevligt i Lördags kväll Jag & Emil när vi får beskedet.
Att Skinkan har dött.. Tomma ord som inte gick att ta in. Det kunde ju bara inte vara sant, Dem måste ha sett fel, Nån måste ha missförstått det hela.. Han kunde inte vara död. Emil hade ju varit ute och festat med honom natten innan, Han skulle ju följa med oss till värmland och hämta en bil, Han ville ju köpa joe av mig, Han var ju här i Torsdags.. Han kan inte bara vara borta.
Så får vi veta vad som har hänt, Vilka som var inblandade och hur det hade gått till. Hur det inte hade gått att rädda honom och jag ser allt framför mig.. Hela tiden ser jag framför mig hur han ligger där oskyldig och hjälplös, Hur dem förgäves försöker att hjälpa honom. Och det enda jag kan tänka är att -Kunde det inte ha varit någon annan, Jag önskar inte min värsta fiende det ödet men kunde det ändå inte ha varit någon annan än honom.
Skinkan måste va harit en av dem snällaste människor jag träffat och det känns som om han alltid funnits där. Han var Emils allra bästa vän och han var alltid med.. På alla cruisingar och fester, På alla tillställningar och högtider. Det spelade ingen roll om det var i Umeå, Luleå, Boden eller Pajala han var alltid där och förgyllde tillvaron. Det var roligare när han var med helt enkelt.
Det var nåt speciellt med hans sätt att vara som gjorde att man inte kunde göra annat än att tycka om honom.. Han var alltid Glad, Omtänksam & Snäll. Han såg verkligen andra människor och gjorde inte skillnad på nån.
Igår åkte vi till olyckplatsen för att tända ljus för honom. Väl där var det så uppstädat och ordentligt att man knappt kunde se att det hade hänt något där men när man tittade närmare låg där oöppnade öl, Små falconburkar som han så ofta drack, pappen från ett Gin longdrinkpaket och en sån liten skrapa man lägger solfilm med. Att få se hans personliga saker ligga där, sånt som man så starkt förknippar med honom. Det gjorde allt så verkligt.
Jag kan fortfarande inte förstå det och vet inte hur länge det kommer ta innan jag gör det heller, han har funnits där så länge och man tog för givet att han alltid skulle göra det oxå. Så slits man upp av verkligheten och inser att det kan hända vem som helst, döden bryr sig inte om hur saknad & älskad en person är. Den bara tar och jag önskar att allt det här hemska får människor att förstå att man måste vara försiktig och vara rädd om varann, att man aldrig ska ta något för givet och inte glömma bort att visa uppskattning för dem man tycker om. En dag kan det vara för sent.
Vila i Frid Henrik.
1987 05 12 - 2013 08 10
Lördag Morgon
Denna dag startade i räserfart då min Pappa ringde kl 09 och sa att dem kommer och hälsar på om ungefär en timme... Det var bara att springa ner och diska ett enormt berg, snabbstäda köket, skrubba toa & handfat, dammsuga och slänga ut lite dammade mattor på golvet och koka kaffe. Mer han jag inte innan dem var här men det får duga... Dem hade med sig lite fika så vi fikade innan dem åkte vidare.
Sen har jag & gubben ätit lunch och varit ute och busat med hunden i finvädret. Nu ska jag bara ta det lilla lugna och göra mig klar - Kl 14.30 börjar jag jobba ! :)
Det blev prinsesstårta till frukost !
Det här med framtiden del 2
Om man vill ta sig nånstans måste man börja gå i den riktningen och att ta det första steget är oftast det svåraste.
Men nu har jag iaf mailat Lapplands lärcentra i Pajala för att boka in ett möte med deras Syo. Främst ska jag läsa Matte B men även försöka plugga upp mitt meritvärde/meritpoäng. Ska oxå ta reda på lite mer hur det funkar att läsa riktiga högskolelinjer genom dem på distans.
Håller även lite smått på att kika på möjligheter för en annan grej som intresserar mig men jag måste hitta vem och vart som man kan vända sig till för det !
