Jag vet inte om ni brukar lyssna på Norrbottensradion men jag hörde idag deras samtal om ”Kamphundar” baserat på Kurirens artikel idag om att hundattacker ökar osv. Givetvis är det då främst kamphundar man tar upp även om dem själva säger att det inte är några specifika raser som ökar mer än andra i statistiken men alltså vad tror ni egentligen? Att alla som äger en Amstaff träffas på helgerna och låter dem slåss? Jag skulle nog påstå att för många skaffar hund utan att ha kunskap eller intresse om att forma sin hund till en individ som fungerar bland människor och djur, att man inte håller sina hundar kopplade och tror för mycket om sig själv och just sin egen lilla gullehund som aldrig skulle göra någon illa.

Jag kan av egen erfarenhet säga att anledningen till att jag haft staff och amstaff, anledningen till att jag förmodligen aldrig kommer ha någon annan ras heller är deras underbara personlighet. Hur snälla dem är, trygga, hur dem törstar efter närhet, alltid vill sitta i famnen, trycker in sitt gosiga huvud mot ens mage, lägger huvudet i knät och buffar mot en om man slutar klappa dem.

Och det där skitsnacket om att kamphundar inte kam umgås med varandra? Att dem tänder till på en sekund utan att varna, att dem aldrig morrar utan bara flyger på den andra hunden utan förvarning, att dem vänder på en femöring och allt vad fan man nu hör. Det är inte vad jag har upplevt, men är man så dum att man tror att man kan släppa ihop alla hundar oavsett uppfostran, hundvana, ras och personlighet utan att bråk uppstår får man väl ändå skylla sig själv. 2 dominanta hundar går inte ihop oavsett om det är två pitbulls eller två border collies

Konstigt är också att det är dem som aldrig har träffat en hund med kampbakrund, Dem som inte ens kan skilja raserna åt dem som inte har en aning om nåt – Det är dom som vet precis hur dem här hundarna fungerar. Som en av dem på radion sa ”Jaa, alltså jag är så himla dålig på hundar så jag har säkert sett jättemånga tjejer med kamphundar utan att ens veta om det. Dessutom är jag väldigt rädd för hundar också – Speciellt kamphundar när dem drar sig fram i kopplet och nosar på min barnvagn”

QUE?! Nyss visste hon inte ens vad en kamphund var men hon är speciellt rädd för dem? Hon vet inte hur dem ser ut men det är bara kamphundar som vill nosa på hennes barnvagn?

Jag kan givetvis bara utgå från mig själv och dem hundar jag träffat men dem borde väl också räknas? Eve min barndomskompis som bor här på samma gård har två Amstaffar som aldrig någonsin beter sig illa varken mot människor eller djur, dem 3 andra tjejerna här på porsön som också har två hundar var av raserna staff & amstaff, amstaff & am.bulldog och Amstaff & rottweiler ser jag aldrig heller ha några problem med hundmöten, aggressivitet eller något annat i den kategorin. Hur kommer det sig att så många av dem här raserna lyckas så bra på utställningar när minsta lilla tecken på aggressivitet leder till omedelbar diskvalificering?

Min chef på Maid har även han en stor amstaffhane – Inte minsta aggressiv, En annan tjej som jobbade där ett tag hade 2 amstaffhanar tillsammans tills den ena blev sjuk och fick avlivas. Inte slog dem ihjäl varandra?

Och Oden, han jag kan använda mest som exempel.. Emils Mamma hatar hundar, inte ens deras egna får komma in i huset och hon är verkligen hundrädd. Vem tror ni pratar babyspråk med Oden och låter honom ligga i fotöljen

Två gånger när vi varit hos Mamma har två olika tjejer kommit på besök.. Båda har sagt samma sak ”Ojdå, jag som egentligen är så hundrädd men den här var ju jättesnäll”
Han går ihop hur bra som helst med båda Tjakko och Aikka, Han svarar aldrig när hundar ute morrar eller skäller, han har bott tillsammans med en annan staff och en crested, han skulle aldrig vakta sina leksaker eller tuggben, han är aldrig reserverad mot nya människor.. Jag kan fortsätta hur länge som helst.. Vart i honom finns den där oberäkneliga aggressiviteten alla pratar om? Jag har aldrig sett den men ändå, ändå håller jag honom alltid kopplad när vi går bland andra människor och hundar, jag undviker att möta lösa hundar eller dem som jag vet inte klarar av hundmöten. Jag gör alltså mitt bästa för att ta mitt ansvar, för att undvika eventuella olyckor. Oavsett vem som skulle starta exempelvis ett bråk.

Troja tycker inte om andra hundar, speciellt inte andra tikar..Men inte betyder det för den skull att hon flyger på andra hundar hur som helst ”utan minsta förvarning” hon gör som alla andra hundar, morrar & markerar när en annan hund blir för närgången att hey jag tycker inte om dig försvinn. Möter hon en mer dominant tik, ja då är det hon som blir morrad åt och får ge sig.

Ni får ursäkta ett långt inlägg inom ett ämne jag skrivit mycket om förut men såhär är det.. Jag blir så förbannad på att fördomsfulla människor ska sprida en massa okunskap. Hur kommer det sig att det är ok att vara rasistisk när det gäller hundraser? Varför är det mer ok att smutskasta och titta snett på en amstaffägare än på en labradorägare?